Harrisons dramatiska historia

00:00 Hur kunde en revolution som lovade frihet sluta i massavrättningar och diktatur? 00:06 Det talar jag, Urban Lindstedt, med historikern Dick Harrison om i ett avsnitt av Historia Nu som är ute nu. I slutet av 1700-talet befann sig Frankrike i en djup kris. Statskassan var tömd, skattesystemet orättvis och stora delar av befolkningen levde i fattigdom. 00:23 När Ludvig XVI sammankallade riksdänderna för att få igenom nya skatter satte han igång en utveckling han inte kunde kontrollera. 00:33 Monarkin avskaffades, kungen anklagades för fräderi och avrättades i guillotinen den 21 januari 1793. Uppror, krig och politiska maktsrider ledde till skräckväldet och revolutionen började äta sina egna barn. 00:49 Musik 00:53 Det är plantageägare nere i blivande sydstaterna, det är skeppsbyggare i New England. Det är alltså många helt olika människor som nu faktiskt har fått något gemensamt. Och då möts i en kontinentalkongress. Och då blir de en organiserad drösslöder enligt folk i Storbritannien. Och då svarar britterna, än en gång väldigt dumt med öppet militär våld. Kontinentalkongressen svarar med att försöka organisera någonting och skjuta tillbaka och väljer då den bästa ledaren man har haft. Han har slått för britterna innan, han har erfarenhet, en man som heter George Washington. 01:38 Välkomna till Harrisons dramatiska historia och välkomna till mig Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet och välkomna till Katarina Harrison Lindberg, författare, föreläsare och poddare får vi väl säga vid det här laget. 01:55 Som vanligt sitter vi i vårt bibliotek i Åkarp och poddar. 02:01 Och gråttar än en gång nedos i 1700-talet, men nu på lite avstånd. 02:06 Ja, därför att idag har vi kommit till ett ämne som jag måste säga, det ligger mig väldigt varmt om hjärtat det här. 02:12 Det är USAs uppkomst. Ja, USA, United States of America, där har du bott. 02:18 Där har jag bott, där har vi rest. 02:21 Bröllopsresan. 02:22 Ja, så att idag blir det lite minnen och lite egna erfarenheter och ja... 02:30 Vår bröllopsresa, jag måste bara säga det, vi flög till New York. Vi gjorde en Jeep mitt på Manhattan och sen hade vi den en och en halv månad. Vi gjorde den här big momentous adventure trip tvärsöver. 02:43 Och nu tror ni att vi reste tvärsöver, det gjorde vi inte. Vi reste väldigt mycket kors och tvärsöver. Vi har sett nästan allt, tror jag. Utom det som jag sa att jag prompt ville se, nämligen Alabama. Där var vi aldrig. 02:58 Nej, bomullsfälten och gamla slaveriminnen och sånt. Men vi kunde utan tvekan se de nationalparkerna. Yellowstone, Grand Canyon och allt det där. Det kan vi. 03:07 Men vad tänker man på då när man tänker USA? Man tänker Vilda Västern kanske? 03:13 Ja, men när jag var liten lekte vid Cowboys Indianer. Jag tillgör den generationen. Vi såg Western-filmer. Bröderna Cartwright, Chapparalsson gick på tv. 03:22 Är man uppvuxen i Småland, då är det emigration man ska tänka. För det är... 03:28 Jag ska inte säga allt man pratar om. Där tyade man inte mer, kallar jag skarvigaker till Amerika. Och så åkte man dit. På grund av Wilhelm Moberg, folk tänker på det riktiga migrationslandskapet. Högst proportionell i andel. Det var Dalsland, vill jag bara påpeka. 03:43 Ja, men jag studerade ju historia i Småland och det var otroligt populärt att prata om emigration där. Så det har jag fått, jag ska inte säga upp till halsen, men det var mycket emigration. Idag tänker man på Trump. Men om vi ska få in lite fokus här nu, då undrar man ju varför finns överhuvudtaget USA, Dick? 04:08 Ja, dagens USA var, och det här kan tyckas väldigt märkligt utifrån nutidens politiska situation, fullständigt ointressant när spanjorerna och portugiserna upptäckte världen. Spanska conquistadorer nöjde sig inte med att bara besegra steker och inka ideaner, utan de gjorde rekresor överallt. Så man utforskade stora delar av dagens USA redan på 1500-talet, men spanjorerna skakade på huvudet De Soto, Coronado och allt vad de hette, det här var ingenting för dem. 04:39 Det fanns inga guldgruvor, inga gigantiska naturresurser. De letade ända till Kansas och hittade ingenting. Uppbefolkningen lockade gärna bort dem och sa nej, det finns inte hos oss. Det finns där borta och så vidare. Det här ledde till att det inte blev koloniserat, så det blev över. Mexiko, Centralamerika, Bolivia, Peru, där... 05:00 skapades Latinamerika på 1500- och 1600-talen. Men det var alltså ledigt område att ge sig in och försöka förtrycka uppbefolkningen och kolonisera när vi andra kom med i kolonisationssvägen på 1600-talet. Alltså när fransmän, engelsmän, svenskar, nederländare ville ha kolonier, då kan man slå sig ner det som sen blev USA och Kanada. 05:23 Sen börjar vi konkurrera med varandra och då visar det sig att de som har störst flotta och störst energi på andra sidan av havet, de vinner. Och det var naturligtvis Storbritannien. 1763 hade britterna konkurrerat ut alla andra. Inga svenska kolonier, inga holländska kolonier, inte ens franska kolonier utan då var de alenarådande. 05:52 1963, freden efter Sjuårskriget, då dröjer det inte länge förrän de här kolonisterna, brittiska kolonister och andra som har sökt sig dit, bestämmer sig för att de har fått nog av regimen i London. Och det kan man tycka är lite otacksamt med tanke på att de just hade vunnit allt tack vare britternas rödrockar som kommer in och besegrar fransmännen. 06:14 Ja, man kan tycka att det är lite otanksamt men huvudskälet kan sammanfattas med en förklaring. Nämligen att vi behöver inte er längre. Om det hade funnits ett tungt vägande militärt skäl till att fortsätta lyda under London då hade kolonisterna aldrig gjort uppror. Före 1763 hade man varit beroende av militärhjälp från Storbritannien eftersom man idylligen riskerade att angripas av fransmän och alla andra som fanns där. 06:47 Lokalbefolkning fanns det också. Det fanns ju folk i den här delen av världen innan det kom dit europeer och de var man också tvungen att bråka och tjafsa med så man behövde vapen och understöd. Och till skillnad från fransmännen så hade de brittiska kolonisterna ganska dåliga kontakter med urbefolkningen. 07:08 Men i freden 1763 så stod Storbritannien som segrare på andra sidan Atlanten. Frankrikes kolonier övertogs av britterna och det militära skyddsbehovet försvann, eller nästan försvann i alla fall. Och det gjorde kolonisterna mycket mindre beroende av moderlandet– Och det gav utrymme för nya missnöjesyttringar och skarpa motkrav i de fall parlamentet i London för den politik som på något sätt inkräktade på kolonisternas egna intressen. 07:42 Så här låg början. 07:43 Det gick jättefort. Bara någon månad efter fredsslutet så börjar man klaga och protestera och visa sig otacksam, tycker man i London i alla fall. 07:53 Det här var ju ändå kolonier, det var undersåtar. I Westminster i parlamentet och Kungliga hovet ger man ut en proklamation som begränsar kolonial expansion. Man vill alltså bestämma hur den här kolonien ska utvecklas. Nu hörde till saken att det väller in folk, framförallt från Tyskland. Så de här kolonierna får ständiga demografiska tillskott. Och då fanns det också någon sorts drift att lägga under sig mer mark så man fick plats. Och om kolonisterna fick bestämma, då är det med Horace Greeleys 1800-talsord, Go West, young man, som gäller. 08:28 De vill västerutöva appallacherna, bort mot Kentucky, Tennessee, Mississippi. Men det vill inte regeringen i London- 08:35 Nej, vi måste ju kanske sticka in med det här. Jag menar, de här kolonierna, det var ju inte den nuvarande USA. Nej, nej, nej. 08:41 Det här var ju en bit av öster. 12-13 stycken koloni som ligger vid Atlantkusten. Alltså från New England ner till... Ja, precis. 08:49 Så vi har liksom inte hela den här jättestora landmassan att prata om just nu. 08:53 Och om regeringen i England får bestämma, då går man söderut och norrut. Man försöker alltså ta östkusten när man ändå är där. Det finns till exempel en nästan obebrott sumpmark nere i söder. Det är knappt någon bor mer än lite urbefolkning och någon spanjor. Florida, dit ska vi. Eller norrut, Nova Scotia, alltså dagens Kanada. Alltså håll dig till höstkursen, ta hand om det. Och det är då tvärt emot vad kolonisterna vill, för de vill rakt västerut istället. Och de tycker inte om att det här expansionen ska detaljregleras av folk på andra sidan Atlanten som inte ens bor här. 09:30 Så här har vi ett första konfliktfrö. Vad ska vi eröva och i vilken riktning? 09:35 Nästa kliv var farligare. Tidigare hade kolonisterna varit ålagda att betala betydligt mindre skatt än britterna i hemlandet. Även i Storbritannien betalade man ganska låg skatt om man jämför med övriga Europa. Det var inga höga skattesatser vi pratade om här. Men nu infördes nya pålag och de motiverades av behovet att finansiera försvaret. Och då tyckte man väl att vadå? Vadå försvaret? Vi har ju precis vunnit här. Man har besegrat den farligaste fienden Frankrike. 10:07 Så man hade ingen riktig förståelse för detta. Och vad som särskilt irriterade kolonisterna det var att de inte fick vara med och bestämma om de här skatterna. Kolonierna saknade rätt att skicka egna delegater till parlamentet och måste helt enkelt acceptera vad som hade bestämts. Och missnöjet det fick ett känt uttryck i en som man säkert har hört om man har gått i svensk gymnasieskola i alla fall. No taxation without representation. Alltså ingen beskattning utan representation. 10:39 Ja, helt rätt. Och sen så kommer fler avgifter. Det här är alltså finansministrar i London och Westminster som tänker att nu behöver vi hitta på fler sätt att stärka ekonomin. Och då nöjer man sig inte med vanlig skatt. Man hittar på en massa andra tullar, axiser och avgifter också som man tvingar på kolonisterna. Något som man verkligen ogillade i den såklade Stamp Act, stämpellagen. Den kommer 1765 och den är väldigt fiffig. Så fort du ska skriva testamentet, skriva en almanacka, ge ut en tidning eller andra rättsliga skrifter med flera dokument som har tryckts på stämplat papper, då får du betala en stämpelavgift. 11:19 Väldigt fiffigt. Lätt sätt att ta in jättemycket pengar. Men det är klart att alla som använder papper blir ursinniga över det här lumpna sättet att stärka statets finansämne, vad de bestämplar att göra. Det blir kravaller i kolonierna. Det talas om att man ska bojkotta brittiska varor och i det här fallet vinner man en ganska lätt seger. Här inser man även i England att man har gått lite för långt. Lagen upphävs redan efter ett år, 1766. Då lägger sig missämjan för tillfället. Då har ändå kolonisterna vunnit en seger. 11:52 Problemen återkommer eftersom Storbritannien får en ny regering dominerad av Tory-partiet år 1770. Det nya kabinettets starke man heter Frederick North. Han är också känd som Lord North. Och han var fast besluten att inte pruta på några krav här. Här kom premissar vi inte med några kolonister, inte det är vi som bestämmer. Så kolonisterna var tvungna att acceptera principen om att parlamentet kunde rösta igenom skatter som de också var tvungna att betala utan att få den här representationen. 12:26 Ja, det är alltså principen vi snackar om. Det var definitivt inte synd om kolonisterna, för det här var små... 12:34 Inte överdrivet hårda pålagor. Det räckte dock med små skatter. Alltså principen i sig för att man ska bli rasande. Lord North och hans ministra åt också ljudliga svårdomar. 12:45 Och sen inträffar en incident. För de måste på något sätt visa sin vred över alla de här tullarna och nya skatterna. 12:53 Och det är det så. Och nu växlar jag över lite till ostindiska kompanihistorien som jag kan väldigt väl. Den stora modevaran på 1700-talet. Den nya globala superimportprodukten. Det var te. Te från Kina. Kina hade öppnat sina gränser. De väljde ut te över hela världen. Och folk blev teberoende. Man ville verkligen ha det. Och det är perfekt. att beskatta tycker man då i London. Och den här T-skatten, den vållade väldigt, väldigt stor vrede. Den 16 december 1773 så är det ilskna potentiella T-konsumenter i Bostons hamn som bordar ett skepp och vräker hela T-lasten över bord. 13:32 De har klätt ut sig till det. Alltså nej, det där mänkans kommer det med fjädra på sig och förstör allt det här bara för att protestera mot T-skatten. 13:40 Och det här Boston Tea Party, det gynnar inte kolonisterna så mycket i England. När man beter sig på det här sättet, renvandalism och klär ut sig dessutom. Är de små barn eller barbarer, dumma är de i alla fall, kriminella, busar, rent slöder i behov av disciplinering, tycker man i parlamentet. Och Lord Norths regering svarar med sanktioner och stänger Bostons hamn. 14:06 Du har ju bott i de trakten. 14:07 Ja, det har jag. Och jag har naturligtvis varit i Boston. Nu är det länge sedan, så mina minnen är mycket gamla måste jag säga. Men jag minns Boston som en trevlig stad. Och jag minns definitivt att jag besökte den här delen av hamnen. Och nu inför det här poddavsnittet så tänkte jag, har jag drömt det här? Eller har jag verkligen varit där och tittat på de här skeppen? Nej, jag har inte varit och tittat på de här skeppen, men det finns skepp att titta på, alltså repliker av de här skeppen. 14:40 Och de har jag uppenbarligen varit och tittat på. 14:43 Måste jag fråga, får man lov att kasta te över båt? 14:46 Ja, det är klart man får. Det här har jag också kollat upp. 14:49 Är man nyfiken på det här, om man nu händelsevis ska göra en resa till New England eller man ska besöka Boston eller så, om man tänker, det här låter ju lite roligt. 14:58 Googla det här då, alltså The Boston Tea Party och dess skepp. För det hittar man jättelätt på nätet. De har en väldigt bra hemsida med massor med information och hur man besöker och vad man kan titta på. Och i hamnen så ligger det två skepp som är repliker från rättstid. Som man kan besöka och titta på och där har de reenactment och man kan kasta te i hamnen förstås. Och säga vad man vill om amerikaner men de är väldigt bra på att bygga upp autentiska miljöer så att det tror jag är säkert att de har gjort bra även om jag inte själv kan minnas att jag har kastat något te men jag har nog sett de här skeppen. 15:39 Vilket fan som helst, det här gynnade ju inte sämjan mellan kolonister och moderlandet. 15:44 Jo, det är en sak till jag måste sticka emellan med. De här personerna som slängde det här T1, de hörde alldeles säkert till en gruppering som kallades för Sons of Liberty, visste du det? 15:57 Nej, det har jag faktiskt aldrig att tala om. Berätta, enlighten me. 16:01 Ja, därför att det var då en skara kolonister som grundade ett sällskap, troligtvis 1765. Man vet inte exakt när, för att det här är lite höllt i dunkel. Man vet inte ens en gång vilka som grundade det. Men antagligen gjordes det i kölvattnet av den här stamp-akten som du nämnde med folk som var just missnöjda med situationen och som verkligen lobbade för att få något annat istället. Och det var då de som klädde ut sig och kastade det här tet. 16:33 Och vanligtvis så möttes de i Boston och de möttes i New York. Det var två olika grupperingar och de drog till sig en hel del slödder får man kalla det. Alltså folk som gillade att slåss lite grann. 16:47 Och som antagligen drar kaffe sitter jag och tänker på nu, annars hade de tagit till att de inte dumpat i vattnet. Men det är bara min spekulation. 16:53 Ja, de brukade träffas på ölhak och sådana här ställen där de visste att här har vi sympatisörer. 16:58 Riktigt slödder alltså. 16:59 Ja, inte för att alla som går på ölhak är slödder. Men alltså, de ändå drog till sig lite såhär brawlers, sådana som var beredda att puckla på folk. 17:07 Enligt folk i London är det definitivt slöder. Riktiga skitstövlar, så nu får man sätta in med hårdhandskarna. När de börjar stänga Bostons hamn, införa sanktioner, då drabbas även en massa andra helt oskyldiga icke-slöder i kolonierna. De blir väldigt, väldigt arga. Nu är det inte bara stämpelavgifter och en massa teskatter, utan nu börjar de införa blokad mot våra hamnar. Och det var ett väldigt dumt beslut från britterna hemma i Storbritannien kan man se i efterhand. För nu får alla de här missnöjda ett skäl att gå samman, pola sina resources och tänka framåt och slå tillbaka. 17:42 1774 får man representanter för alla de här kolonierna. Då ska man tänka att de är helt fristående i förhållande till varandra. Det är plantageägare nere i blivande sydstaterna, det är skeppsbyggare i New England. Det är alltså många helt olika människor som nu faktiskt har fått något gemensamt. Och de möts i en kontinentalkongress. Och då blir de en organiserad drösslöder enligt folk i Storbritannien. Och då svarar britterna, än en gång väldigt dumt med öppet militärt våld. Återigen i Boston, april 1775, med krigshandlingar. 18:15 Kontinentalkongressen svarar med att försöka organisera någonting och skjuta tillbaka och väljer då den bästa ledaren man har haft. Han har slått för britterna innan, han har erfarenhet, en man som heter George Washington. Den fjärde juli 1776 går man ett steg längre, stänger butiken för britterna fullständigt och deklareras i självständiga Declaration of Independence. Det här tycker jag vi har en utveckling om, för det har vi varit båda. 18:42 Ja, det här är ju ett väldigt känt dokument. Vi har båda två varit i Philadelphia och sett det här huset där det här dokumentet undertecknades. 18:51 Independence Hall tror jag det heter numera. Det hette det inte då förstås. 18:55 Ja, nej då var det väl... 18:58 Det var ett rådhus. 19:00 Här kan man titta på, det här är nästan helig mark i USA. 19:03 Ja men det är det ju. Här besöker skolungdomar och amerikanska turister, det är ju kanske mer amerikanska turister än vad det är utländska turister som besöker de här platserna enligt min erfarenhet. Man kan titta på The Liberty Bell. Ja, den ser man har en liten skåra, den är lite spräckt. Ja, den blev väl utkänt. Men The Liberty Bell är en sån här artefakt faktiskt som man verkligen ska titta på om man besöker den här platsen. Den ringde alltså i tornet i Pennsylvania State House, det som idag är Independence Hall, för att kundgöra deklarationen om självständighet. 19:44 Det är delvis därför som den har fått så stort symbolvärde i USA. Man tror, även om man inte kan bevisa, att den ringde den 8 juli 1776 när Declaration of Independence först lästes upp offentligt. Men att den kallas för Liberty Bell, det beror inte på detta. Det beror på två andra saker. Dels så har klockan faktiskt en inskription på sig. Det står Proclaim liberty throughout all the land unto all the inhabitants thereof. 20:14 Ja, för att kunna frihet över hela landet till alla som bor här. 20:18 Ja, det är egentligen något citat ur Bibeln tror jag. Men i alla fall, det här var ett budskap som gick hem i stugorna. Och under en tid så var den här klockan så, den fungerade som en samlingssymbol. Så man plockade ner den från sin plats och så skickade man runt den i stugorna. 20:38 i USA så att alla kunde titta på den och se att det var verkligen den här klockan. Åh, vad fin den är. Och då såg ju folk det här budskapet. Så det drog till sig suffragetter, det drog till sig abolitionister. Det blev en frihetssymbol för väldigt många grupper. Och därför kallas den också för Liberty Bell. Och sen passade man på att använda den och ringa i den vid speciella. 21:03 Lite för mycket uppenbarligen, för den gick ju sönder. 21:05 Ja, den har ju då den här berömda som gör att det går inte att slå på den idag. Den är trasig. Däremot har man återskapat hur den lät. Så det har jag faktiskt lyssnat nu på förmiddagen. Så vill man det så kan man... Det är också en googling bort om man nu känner att man vill höra hur den lät. 21:37 Det här citatet som du läste upp till och inte allmänbildningen kan man säga, det gör däremot det som står i Declaration of Independence, de första raderna. Det är sånt där som jag lärde mig när jag läste illustrerade klassiker när jag var liten och sånt som för ingick i det man förväntades kunna med USAs tillblivelse. Jag tycker vi ska citera det här, för det här är fint. 22:00 We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their creator with certain unalienable rights, that among these are life, liberty, and the pursuit of happiness. Vi håller dessa sanningar för självklara att alla människor har skapats lika. Att de av sin skapare har förlänats vissa oför ytterliga rättigheter. Att bland dessa är liv, frihet och strävan efter lycka. 22:32 Mannen som skrev det här, han måste vi nämna också, Thomas Jefferson. Arkitekten bakom ideologin, den här upplysningsideologin som emanerar från Europas smartaste hjärnor rakt in i den här texten. Det ratificeras alltså av Kontinentalkongressen den 4 juli, Independence Day. 22:53 Ja, och Thomas Jefferson kom från Virginia, en av de här tidiga delstaterna. Men från början då en koloni. Hans föräldrar var storbönder som hade råd att låta den här unge Thomas studera. Han blev advokat och sen också då förstås politiker. Men han var intresserad av mycket annat, bland annat konst och arkitektur. Man kan besöka hans hus- Monticello har du varit där? Ja, jag har varit där. Det är fantastiskt fint. 23:25 Och det ritade han själv? 23:26 Ja, hit ska man åka. Om man gör en USA-semester så ska man definitivt åka. 23:31 Det är alltså inte en amatörarkitekt vi snackar om utan han låg i frontlindien med nyklassicistiskt tänkande och hade pluggat och ritade det här själv. 23:42 Och han var då förstås bra på att uttrycka sig så det var inte konstigt att han fick skriva självständighetsförklaringen 1776. Han la inte bara in upplysningsförfattares idéer utan också sånt som han själv kände starkt för. 23:57 Han ogillade slaveri, men han ägde egna slavar. Jeffersons inställning till slaveriet har diskuterats väldigt mycket, ska jag säga. Eftersom han var förälskad i en kvinna som heter Sally Hemings. Och hon var hans slav. Men de levde också familjeliv. Hon var också halvsyster till hans döda hustru. En lite märklig familjekonstellation kanske. Och han levde alltså med henne i många år och hade många barn med henne. 24:28 Frigav han henne? Nej, han frigav henne inte. 24:31 Det är ett som vi kallar dubbelmoral idag. Mycket märkligt. Jefferson var så högt bildad. Han kunde latin och grekiska, tyckte om den gamla demokratiska idealen från Aten. Och han lär, och detta är en skröna som kan vara sann. Jag vet inte om det stämmer. Han lär ha stoppat USA från att få ett. ett nationellt språk när det väl grundades. Skulle man tala engelska eller tyska, det var jättemånga tyska kolonister, jättemånga engelska, då skulle han ha föreslaget att man inte tog något av det utan demokratins originalspråk, nämligen attisk-grekiska från 400-tal före Kristus, som han kunde flytande. 25:09 Det kunde ingen annan, alltså fick i USA inget nationellt språk. Det är en kul anekdot, om den är sant vet jag inte, men jag har hört den flera gånger. När jag läste grekiska, jag hade stolt upp den med Jefferson och sagt, självklart kan vi tala. 25:21 Och så hade det varit ny två som hade snackat om. 25:23 Trump hade inte haft en chans, han kan inte grekiska. Jefferson fick en lång karriär. Han blev guvernör i Virginia. Han blev den nygrundade USAs första utrikesminister. Han blev USAs tredje president efter George Washington och John Adams. Han var under period amerikansk ambassadör i Paris och då hade han med sig Sally Hemings. Som då, väl att märka, hade kunnat kräva sin frihet för slaveriet var förvudet i Frankrike. Istället följde hon med Jefferson hem och blev som sagt aldrig frigiven. 25:53 Och det är inte bara det här huset i Monticello som han ritade. Han ritade också Virginia State Capitol i Richmond, Virginia State University i Chancellorsville. Och det är nyklassicismens ideal. Det är alltså det som är på modet, alltså dåvarande avantgardet inom europeisk konsthantverk och arkitektur. Man tog tillbaka på antiken och försökte göra något liknande. Och reser man i USA idag och letar efter Jefferson så räcker det med att plocka fram en två dollar sedel för där kan man titta på honom. 26:21 Nog om Jefferson. 26:23 Ja, många versioner av oavhängighetsförklaringen trycktes upp och cirkulerade. För det här var ju trots att ett dokument som skulle just spridas. Människor skulle ju kunna ta till sig det. Och en av de här versionerna, den som är mest berömd, den har alla 56... 26:40 Alltså de här som var inblandade i den. Det var 56 personer. Egenhändigt skrivna nanteckningar. Och den kan man titta på i National Archives i Washington. 26:50 Där jag tror att vi har varit och tittat på den. Visst har vi det? 26:52 Det skulle förordna mig. Jag har definitivt varit där med mina föräldrar och tittat på den. Jag har varit tio år. 26:56 Eller också har jag varit där utan dig. Så kan det vara. 26:58 Men vi har varit där på båda två sätten i alla fall. 27:00 Ja. 27:01 Det här dokumentet undertecknades inte den 4 juli utan det blev undertecknat lite successivt. En del av de här namnteckningarna kom inte förrän i november det här året. 27:11 Matthew Thornton var väldigt sen ute, 4 november. Han skulle vara där 4 juli, ja. 27:16 Inte så hastigt. Bättre sent än aldrig. Man ska också ge den nya staten ett motto. Kolonisterna måste ha något gemensamt och då väljer man den latinska devisen. E pluribus onum. Och det kan man idag läsa på USA. Statsvapen. 27:31 Han som är huvudansvarig för att göra e pluribus onum till verbal symbol för USA. Det var en patriotfinan Pierre Eugène du Cimetière. Låter inte så engelskt direkt, nej. Han föreslog devisen redan 1776. Och tanke var att alla de här kolonierna som gör upprott britterna måste samverka och skapa en enhet. E pluribus onum av många. 27:56 Det är det det betyder alltså. 27:57 Av många en. Och den här devisen, man slår mynt av allt det. Det är inte bara att den här Declaration of Independence ska läsas upp och spridas utan man har tidningar. Tidningarna står ju igenom nu och då börjar man använda den just för att signalera att vi har det här gemensamt. Det är vårt slagord. Och på så sätt så sprider man den lite överallt. Cimetière förresten, mycket riktigt, han var inte engelskman, han var inte britt, han kom alltså från Genève. Och han hade blivit tongivad i konsultutformningen av det här statselet, Great Seal of the United States. 28:28 Då flyttade han över det här mottot från tidningarna till politiken. Det kan också nämnas att Jimmy Cimetière var på att måla. Han målade det första kännaporträttet av George Washington. Och sen börjar man redan tio år efter det använda eploribosonum på amerikanska mynt. Och snädde USAs inofficiella motto väldigt länge. Nästan 200 år. Ända till 1956. Då man byter ut mot In God We Trust. Vi förtröstar på Gud. Det är ändå lite plattare tycker jag. Ja, eploribosonum är starkare. 29:00 Håller helt med. Och på latin. Jefferson hade applåderat eploribosonum också. 29:04 Ja. Men... 29:07 Ingenting går ju smidigt. Britterna, de svarade ju dels med egna upprustningar, dels genom att uppmana kolonisternas slavar att göra uppror. De kunde inte stilla tygande se på medan de här kolonierna bara startade eget. 29:23 Och slavarna gjorde uppror. Det skedde. En av de allvarligaste slavresningarna mot slavägare i det blivande USA, det ägde rum i november 1775, just på en uppmaning av britterna. 29:37 Vi hade alltså hållit på britt och slavad om det hade varit idag. 29:41 Det hade vi kanske gjort faktiskt. 29:42 Den största sannolikheten med förtryckande kolonisterna. 29:46 Men i syfte att stärka Storbritanniens militära ställning mot de upproreska kolonisterna så proklamerade guvernör Dunmore av Virginia att alla slavar var fria och därför borde gripa till vapen på det europeiska moderlandets sida mot sina koloniala förtryckare. Så på dem bara. Militärt sett var den här proklamationen ett fiasko Men det fick ändå effekt för flera hundra slavar flydde verkligen och anslöt sig till de brittiska styrkorna. I slaget vid Great Bridge i Norfolk County tre veckor efter proklamationen så stred mellan 300 och 400 förrymda slavar på den brittiska sidan. 30:26 Så det här fick stor effekt. 30:28 Och det här tror jag inte så många känner till. För vi är så invanda vid det här att se kolonisterna som the good guys. De är upprättstående protodemokraterna medan koloniala britterna är lite skurkar. Men tittar vi med dagens glasögon så försöker de avskaffa slaveriet nästan hundra år innan amerikanerna lyckades göra det själva. 30:48 De kanske försöker avskaffa slaveriet lite grann för egen vinningsskull här, men ändå. 30:54 Ändå, det hade blivit konsekvensen. Och det är många slavar som sedan tar tillfället i jakt och fly. Lämnar plantagerna, söker friheten i kriget, går över till britterna. Långt ifrån alla, och de här vill ju bli soldater och riskerar att bli hjällskjutna. Men i brittiska armén, det var en god mellanstation i jakten på frihet. Hoppar vi fram till 1783-1784 när kriget är slut, då har ju britterna ett ansvar för alla de här som har valt att kämpa på deras sida och det ansvaret tog man faktiskt. Omkring 13 000 av de här förrymda slavarna, de skeppade man till Västindien, Florida, London, Nova Scotia och gav nya boplatser åt dem där, vilket inte alltid var uppskattat. 31:34 Det var väldigt kallt i Nova Scotia till exempel och då fick de flytta tillbaka till Afrika där man skapade en fristad i Sierra Leone. 31:41 Det här är ju ändå fantastiskt. Det är 13 000 personer som kommer loss ur slaveri tack vare detta. Och vissa fick flytta hem. 31:47 Jag tycker det här förtjänar att dra sig upp mer än man brukar göra. 31:51 Britterna mobiliserade ju inte bara slavar. De fick också fram tyska legosoldater, framförallt från Hessen. Men vissa tyskar stred för kolonisterna. Och den mest kända var en preusser vid namn Friedrich Wilhelm von Steuben. Han föddes i Magdeburg och inledde tidigt sin bana som preussisk soldat. Så här var det ordning och reda. Redan som tonåring deltog han i österrikiska tronföljdskriget och under sjuårskriget så steg han i graderna under Fredrik den Store. 32:22 Sedan von Steuben hade tagit avsked ur armen 1762 övergick han till karriär som hovman. 32:31 Fint ska det vara. Men då kan han slåss. Han är en resurs. Han är en resurs. Och i likhet med andra adelsmän i jakt på pengar och ämbeten så flyttade han runt i Europa och besökte bland annat Frankrike. Och under en vistelse där, 1777, mötte han Benjamin Franklin och fick ett introduktionsbrev till George Washington som var i akut behov av... Välutbildade och erfarna officerare. Så det var ju verkligen hand i handsken. 32:59 Benjamin Franklin kan skjuta in det. Han är ju mest känd för de uppfinningarna med åskledare och liknande. Men han är alltså ambassadör i Paris. Ja, precis. 33:08 Jag fortsätter om baron von Steuben, som han kommer att kallas på andra sidan Atlanten. Han kom till Amerika i september 1777 på den här inbjudan då- och anslöt sig året därpå, alltså 1778, till den armé som Washington höll på att bygga upp, The Continental Army, i Valley Forge. Det här gjorde von Steuben. Han pratade usen engelska, han var alltid i behov av tolkar som kunde översätta hans tyska kommandoord, men han gjorde betydande insatser för att omvandla kolonisternas rätt kassakrigsmakt till en effektiv väpnad styrka. 33:46 De fick en... 33:46 Preussare med kadaverdisciplin i exakt rätt läge. 33:49 Han introducerade hårda träningsprogram, tuffa övningar, särskilt med bajonetter och han bankade in preussisk disciplin i de här rekryterna. 33:58 Nu ser jag ju framför mig sådana här fullmetal jacket bilder, fast på tyska. 34:03 Det är han. Han är originalet här. Det är ju jättekul. Och lika viktigt det var att han lärde amerikanerna att anlägga ordentliga fältläger med vattenförsörjning och god hygien med kök och latriner för att folk inte skulle bli sjuka och dö. Därför att han kunde ju detta. 34:20 Man kan ju undra vad som hade hänt om baron von Storben inte hade emigrerat till det blivande USA. 34:25 Det kanske hade gått sämre. 34:26 Det hade helt säkert gått mycket sämre. Det här var precis vad Washington och hans uselt tränade amerikanska kolonistsoldater behövde. Von Storbens reformer var frukt under våren och sommaren 1778. Dessförinnan så hade man förlorat i princip allt. Britten höll på att kväsa upproret. Men nu vände vinden. Kolonisterna är trådsatt många, många fler. De bor ju där. De behöver inte plocka in folk från Hessen på andra ställen för att få soldater. De har sådana. Och nu börjar man vinna militära framgångar. Ju längre kriget varar desto bättre tycker Washington de andra om von Steuben så hans ställning stärks. 35:02 Så från att ha varit en preuser som knappt kan engelska så blir han George Washingtons stabchef. och är en av huvudansvariga för hela krigsinsatsen. När kriget är över får han naturligtvis av alla sina tacksamma kompisar ett amerikanskt medborgarskap. Han bor sen kvar i USA till sin död. Åker man runt i USA, i många counties, så finner man att de är döpta efter von Steuben. Han kan beskådas som staty här och var i landet. Jag undrar hur många tyskar vet om det här, von Steuben, och hur stor han blev för att det hjälpte dem och lärde dem att slåss. 35:36 Ja, men alla tyckte inte om den här utvecklingen. Den amerikanska ursprungsbefolkningen kämpade huvudsakligen på britternas sida– –för de ville definitivt inte att kolonisterna skulle skapa ett eget land– –på den jord som alltid hade legat under deras fötter. Och Storbritannien lovade rundhänt att de skulle förbehålla sin mark– En muikankrigare som Joseph Brandt lyckades övertala flertalet irokesfolk att kämpa för britterna. 36:11 Han hette ju inte Joseph Brandt egentligen. Fajenda Negia heter han egentligen. Fajenda Negia tror jag man uttalade. 36:18 Vi kan inte det språket i alla fall. Det intressanta här är ju att återigen hade detta varit idag som britterna stod upp för urbefolkningens rättigheter och för slavarnas frihet. 36:29 Jag tror vi hade hållit på britterna. Och så har de amerikanerna en tysk med kadaverdisciplin som ska lära dem skjuta. 36:36 Ja, märkligt. Men det finns även, och det här glömmer man också väldigt ofta, kvinnor som krigar i den koloniala. 36:44 Ja, kvinnor fanns ju på den här tiden också. 36:46 Ja, och Jefferssons idé om demokrati, där hade de väl ingen plats. Det hade de inte i Aten heller på 400-talet. Men de hade definitivt en plats i Baron von Steubens och George Washingtons armé. För man behövde dem. Även om det var formellt förbjudet så fanns det kvinnor som ville ut och slås. Som tog värvning, klädde ut sig till män. Vissa såg inget alternativet som familjen hade dött. Andra är patrioter. 37:10 Debra Sampson stred i slutet av kriget av den namnet Robert Shurtleff. De andra männingens förband kallade henne Molly. Hon saknade skägg och de insåg väl att det är en tjej men de skvallrade inte på henne. Margot Cochran Corbin sköter en kanon med sin make. När han blir ihjälskjuten så fortsätter hon att skjuta med kanonen själv med stor framgång. Skadas till slut så svårt att hon blir oförmögen att kämpa vidare. 37:32 De här stridande kvinnorna som verkligen stod där med gevär eller kanoner var naturligtvis en minoritet. Men deras blotta existens vittnar ändå om vilka svårigheter kolonisternas armé hade att brottas med. För under 1700-talet hade de europeiska arméerna professionaliserats med uniformer och militärutbildning– Så vanliga kvinnor kunde inte bara klä ut sig och delta i striderna hur som helst. Det hade de kunnat göra i äldre tid då man inte hade haft samma typ av disciplin och ordning i armén. 38:05 Så att det här funkade på kolonistsidan, det visar ändå att den var ny och orutinerad. Så att det fanns problem som gjorde att man kunde slinka in där lite obemärkt. 38:17 Hoppas att von Steuben inte upptäckte dig. 38:19 Ja, verkligen. Han kunde ju inte vara överallt. De flesta kvinnor som engagerade sig i nordamerikanska frihetskriget gjorde det förstås inte handgripliga än vid en kanon eller med en musköt i nävarna. Det var mycket mer troligt att de bistod som spioner, sjukvårdare, kökspersonal eller sömmerskor för den typen av roller behövdes ju också. Vissa bidrog helt enkelt med ekonomiska medel för att det här var ju en fattig armé som behövde pengar. Så ville man stödja och man var kvinna om man hade pengar så var det ett lätt sätt. 38:50 Sett mot den här bakgrunden borde britterna inte haft några större svårigheter att vinna kriget. De hade betydligt bättre och mer vältränade trupper än kolonisterna. Och till en början seglade de också hela tiden. Så då kan man ju undra varför kriget slutade med att Storbritannien förlorade och USA bildades. 39:13 Vad de hade verkligen. Odsens var ju helt tvärt emot från början. Kolonisterna och en tysk. Storben, brittna importerade en massa hässiska legosoldater. De gör slavarna fria och de skjuter tillbaka och så vidare. Native Americans går in på Storbritanniens sida också. Så kolonisterna borde inte haft skuggan av en chans. Och det hade de inte heller. Att USA blev till berodde på att det här blev inte en regional konflikt. Det började som en sån, men mycket snart utvecklades det i ett världskrig. 39:50 Här har alltså britterna suttit i krig efter krig i Europa och låtit andra makter utkämpa deras krig på europeiska kontinenten. Poisen eller Österrike eller något annat land som man allierar sig med. Och så satsar man allt krut på sjövägarna, avdelar resurser, tar Indien från fransmännen, tar Kanada från fransmännen och så vidare. Det här har varit Storbritanniens sätt att vinna. De passar på att kriga på andra sidan Atlanten när alla andra europeer krigar mot varandra i Europa. 40:21 Och det har gjort att väldigt många europeiska stater tycker genuint illa om Storbritannien och vill ha revansch. Och det enda som egentligen krävs då, det är något sorts militärt incitament att hoppa in och få revansch. 40:34 Britterna gör en strategisk blunder vid Saratoga 1777, där kolonisterna för en gång skull vinner. Detta är inte en jättekrigsavgörande händelse, men det visar ändå att Washington och Förstorbritannien kan skriva tillbaka. 40:53 Nu har man åkt på den i Österrikiska tronföljdskriget, man har besiggats i Sjuårskriget, man har blivit av med koloni efter koloni. Harmen över de här britterna är mycket stor och nu så har brittnas egna undersåtar startat ett krig. Man tycker ungefär samma sak i Madrid. Spanjorerna har också besegrats och drabbats av motgångar och britterna har tagit Jamaica och en massa annat. Nu är det kanske krigsläge och det är fred i Europa. För en gång skulle pågå inget krig mellan de europeiska staterna. 41:25 Så både Frankrike och Spanien som har världens näst efter Storbritannien största krigsflottor. De bestämmer sig för att förklara krig. Och därmed så blir kriget globalt. Det innebär att franska och spanska flottorna sjösätts och kan angripa britterna i Indien, i Sydöstasien, i Västindien och i Nordamerika samtidigt. Och man kan koncentrera sig helhjärtat på det här. 41:50 Lägga alla resurser på det. Inga österriker och pojzare längre som man måste kriga mot utan allt mot Storbritannien. Och det är för många fiender. 42:00 Ja, den här avundsjukan som du pratade om, alltså det här att de europeiska ländernas sympatier, de låg helt enkelt på de upproriska kolonisternas sida just för att de här 1700-talets många krig, alltså britterna hade låtit sina allierade på kontinenten utkäpa massor med strider åt dem, precis som du sa, medan de själva hade lagt äldre. Allting på världshaven och kolonierna och de bara hade vunnit och vunnit och vunnit. Så folk var avundsjuka och bittra och de störde sig på hur den brittiska flottan agerade. 42:34 Ja, för de åker runt och spelar världspolis och kräver att alla ska signalera. Väldigt irriterande, eller hur? Ett känt exempel på reaktionerna var ett väpnat neutralitetsförbund som slöts 1780 som en direkt reaktion på hur den brittiska Royal Navy agerade. Den brittiska flottan tog nämligen ingen hänsyn till icke-krigförande makters fartyg när de stred mot sina upprodiska undersåtar och deras franska och spanska allierade. Så för den svenska, danska, nederländska, ryska och preussiska handelssjöfarten så var det här Asirriterande. 43:09 De kom ju i vägen. 43:10 Här har vi alltså ryssarna, preussarna, holländarna, danskarna, svenskarna. Vi tyckte ju inte så jättemycket om varandra. Sverige, Danmark, Ryssland, Preussen. Det är ju länder som normalt kunde kriga. Men nu för en gångs skull är vi alla väldigt, väldigt eniga om den brittiska flottan. Det är allas gemensamma superfiende. Vi mister mängder av fartyg, stora förmögenheter. Ryssarna, danskarna, holländarna och tyskarna förlorade också- Den ryska kejsarinnan Katarina II, alltså Katarina den Stora, avskyr det här beteendet. 43:41 Det gjorde vi med. 43:44 Varför skulle vi inte få lov att bedriva handel med andra krigförande länder? Det är inte krigsmateriell. Vad ska britterna in och peta i våra fartyg? Ryska flottan sänds ut för att skydda ryska. Imperiets handelssjöfart. Danmark och Sverige sluter upp bakom Katarina tycker det är ett bra initiativ. Och i augusti 1780 så sluter vi ett avtal om väpnad neutralitet. Alltså vi skickar ut vår flotta. Okej att skjuta på britterna. Fritagning för de skjuter på oss. Holländerna vill också ansluta sig och det är farligare för de är en stor kolonial sjömakt. 44:18 Och då får britterna en fiende till. Då blir det riktigt krig mot Nederländerna. Och det är kriget föresprått i Sydöstasien och Indien. Så genast så har Storbritannien fått lite väl många som ogillar dem att skicka ut väpnade flottor. Inklusive vi. 44:33 Men den här alliansen, den blev en succé. Preussen, Österrike, Portugal, Osmanska riket och till slut också bägge Sicilierna anslöt sig till alliansen. 44:43 Alltså alla mot storbetal i till och med turkar. Precis. 44:46 Och såväl spanjorer och fransmän som amerikaner förklarade att de, min san, respekterar alliansens principer. Storbritannien vägrade. Men av diplomatiska skäl var man så illa tvungen att gå lite försiktigare fram mot de här neutrala ländernas sjöfart. Och alliansen upplöstes inte förrän kriget var slut. 45:09 Hade man nu förklarat krig mot alla, då hade man fått en invasion från Ryssland, Sverige, Danmark, Preussen, Osmanska riket, Neapel... 45:17 Det ville man ju förstås inte. Även om man inte accepterade så kanske man gjorde det i det tysta. 45:23 Sveriges sympatier var alltså helt och håll på kolonismas sida. 45:27 Trots att Storbritannien var viktigast handelspartner så höll vi på jänkarna. Det är intressant att notera att en mycket känd svensk deltar personligen på plats i kriget med franska armén som skickades dit och spelade en mycket viktig roll. Det är ingen mindre än vår sista aristokrat. 45:46 Mannen som enligt vad många tror var älskare till den franska drottningen Marie Antoinette. Axel von Färsen den yngre. 45:56 Han, ofta så nämner honom som Marie Antoinettes älskare eller typisk högadesman, aristokrat. Men han var mycket mer än så. Han var berest och framförallt han var språkkunnig. Han kunde tala flytande engelska och inte bara flytande franska vilket var det normala för aristokrater på den här tiden. Därmed kan han spela en mycket viktig roll som tolk, simultantolk under Nordamerikanska frihetskriget. Så han åker över med franska styrkor och han är sedan den förenande länken, tolken mellan George Washington och Grever och Chambaud som leder de franska styrkorna. 46:30 Och det här bidrar säkert, alltså som svenskar kan vi säga att det bidrar absolut till den avgörande segan när fransmännen och kolonisterna besegrar general Charles Conwallis med Yorktown 1781. Så vi kan ta åt oss en liten, liten bit av varandra. 46:45 Det är ju helt fantastiskt att det var tack vare svenskarna som det gick som det gick. 46:48 Det var vi som skapade USA. De ska vara tacksamma. Undra om Trump vet det. 46:52 Nej, det tror jag inte. Vi kan skicka ett brev. 46:54 Vi kanske ska göra en engelsk utgåva av den här poddavsnittet. 47:00 Vad få svenskar känner till är att Nordamerikanska frihetskriget också fick blodiga följdverkningar i själva Storbritannien. 47:10 För det är jobbigt att föra krig, det känns ju på även i det land som för kriget, även om det kanske inte pågår stridigt just där. Det största och mest uppmärksammade utbrottet av folkligt våld i 1700-talets London, det var Gordon Riots, alltså Gordon-kravallerna. Oroligheterna var en konsekvens av motgångarna i det nordamerikanska frihetskriget. Det misslyckade kriget resulterade i stora kostnader och utbrett folkligt missnöje. Men hur började då det här upp? 47:39 Ja, jag vill gärna att vi fastnar lite vid det här, för sådana här kravallet är vi att glömma bort när vi bara tittar på Washington. Ja, för det här var stort. Det var riktigt, riktigt farligt. Det var en indirekt följd av konflikten, alltså den här brittiska katolikernas situation. Den har varit urdålig sen reformationen, men nu förbättrades den. Ur sättet av britternas ledningsperspektiv måste man använda alla resurser för att få soldater och flottan att funka. Man har trots allt gått om katoliker i Storbritannien, så nu ger man dem betydligt fler rättigheter. 48:10 Ta bort diskriminerande lagstiftning gentemot dem 1778, och då blir det protestanter som tycker att så kan vi ju inte ha det. De är ju popis, de är ju farliga katolikerna. Vet man hur de är? Då blir de upprörda och då blir det politiskt gräl. Och det här grälet kan sen kanaliseras till kravaller. Lord George Gordon menar att det var regeringsförde rädderi att vara snäll mot katolikerna. Vad händer om en katolik får vapen i handen? Ja, det vet man ju. Förena han sig med fransmän och andra skummisar på kontinenten och börja skjuta på oss. 48:42 Nej, nej, nej. Det ger oss en dolkstöt i ryggen. Regeringen har förrott oss. Kungen och regeringen övertygades inte. De behövde katolikerna i flottan och armén. De ville inte diskutera det här med den jobbiga låden. Och då går de ut av en skepp. protestmöten och leder marscher till underhuset med krav på upphävande av lagen. Vad han inte tänker på är att när han ändå går ut och demonstrerar då har vi mängder av missnöjda, ilskna Londonbor, fattigt folk som är sura över dyrtiden och allt annat. Då har de fått en chans att sätta igång och bråka. 49:13 Och det kan gå att de inte kontrolleras och allt spårar ur. Nu har de fattiga, missnöjda massorna i London fått ett sällan skåda tillfälle att resa sig. Inte så mycket mot de där katolikerna, utan mot allt de är sura över. Så religionsfrågan blev en katalysator som fick all vrede som hade gäst, hade bubbla ur sig. Det är lågkonjunktur på grund av kriget, det är sänkta löner på grund av kriget, det är inflation, arbetslöshet, allt sånt där, och nu exploderade. Det är cirka 50 000 människor som marscherar iväg officiellt för att klaga på katolikerna. 49:52 Men de ger sig på förmögen. Engelsmän bryter sig in, plundrar deras vagnar och det hade britterna inte räknat med. De har inga poliser på plats. Det finns ingen ordningsmakt. Utan pöben kan ge sig på vem som helst. De bryter sig in i utländska ambassader, plundrar förmögna katolikers hus. Inte så mycket för att de är katoliker utan för att de är förmögna. Oroligheterna ökar i omfattning. Man angriper fängelser, släpper ut en massa fångar som passar på att börja röva dem också. Så det här håller på i flera dagar. 50:23 Man sätter igång den 2, 3 juni. Det dröjer fem dagar till den 7 juni. Sen har den här chockade regeringen instämt att man måste kalla in armén. Och då gör man det med kulor och gevär. Omkring 250 personer skjuts ihjäl på gatorna. Omkring 200 förallvarliga skador. Hundratals människor arresteras. Något tiotal avrättas. Lord Gordon själv, som aldrig inte avsatt skulle hända på det här sättet, han kom undan. Anklagades vid högförräderi men förklarades icke-skyldig. 50:54 Sådana här kravaller brukar vi inte förknippa med London. Det är sånt man gör i Frankrike, bygger barrikader och sånt där. 50:59 The Gordon riots alltså. 51:01 Det är indirekt följd av Nordamerikanska frihetskriget. 51:12 År 1783 slöds fred i Versailles. Storbritannien erkände då koloniernas självständighet och överlämnade en del områden till Frankrike, bland annat i Västindien och Senegal i Afrika. Man fick också ge en del till Spanien, bland annat ön med Norka i Medelhavet. 51:32 Florida också. I freden med Nederländerna året därpå framstod britterna däremot som segrare i södra Asien där ju kriget också hade utkämpats. Men det var en klen tröst eftersom man hade förlorat det blivande USA. 51:47 Därmed inte sagt att kriget egentligen slutade. Det tog flera år innan kolonisterna fick ordning på alla de här svarta krigarna, alltså de här förrymda slavarna, som höll på med guerillakrig och envetet fortsatte att utkämpa den brittiske kungens krig trots att det var fred. Strider vid Savannah i Georgia, där hade britterna låtit beväpna ovanligt många slavar och där fortsatte man att slåss mot sina före detta ägare långt efter fredsslutet. 52:19 De svarta förskansades i en befästning i Belle Isle Swamp, norr om Savannah och höll ut ända tills milis från Georgia och South Carolina tillfogade dem ett större nederlag 1786, alltså tre år senare. Andra läger med militanter slavar i Georgia nedkämpades först 1787. 52:39 Så det här var ju segeldraget. Ja, det här har man sällan talat om, men nu har vi spritt ut det här. Det viktigaste resultatet av Nord-Amrikanska frihetskriget var att de före detta kolonierna blev fria och bildade United States of America, Amerikas föränta stater. Men det var inte alla kolonier som lyckades bryta sig loss. Britterna behöll de som låg längst i norr. Det är de som idag fortfarande har brittiska monarker som tas över huvud och deras land kallar vi Kanada. Och det här var man väldigt sur över i USA. 53:11 Man skulle göra ett försök att ta Kanada senare, 1812, och det misslyckades fullständigt. Och dit flyr många som tycker att fel sida vann. Loyalister som alltså flyttar över från New York och Virginia och på andra kolonier och tar sig till Kanada istället. 53:28 Så kriget, man skulle kunna säga, det gick inte hela vägen. Men de här tretton viktiga kolonierna som hade startat, de lyckades bryta sig loss. 53:36 Om vi ser till Frankrike, så var Frankrike både segrare och förlorare. På pappret hade fransmännen fått en efterlängtad revansch för tidigare nederlag. Britterna tvingades ju avstå från de här områdena i Västindien och i Afrika. Äntligen vann vi! Ja. Detta kompenserades dock inte av de väldigt höga franska krigskostnaderna. Och det var ett stort bekymmer för att den franska statsmakten hade ju redan allvarliga ekonomiska bekymmer. Så Nordamerikanska frihetskriget bidrog därmed indirekt till 1789 års revolution. 54:12 Och den har vi också poddat om och det är möjligt att de avsnitten redan har gått. 54:17 Revolutionen bröt ju ut för att de hade dålig ekonomi. Hade man inte krigat mot britterna, ja. 54:23 Kung Ludvig XVI skulle alltså bittert få ångra att han hade hjälpt sina amerikanska vänner. I synnerhet som kolonisternas seger verkade inspirerande för den oppositionella borgerligheten i Frankrike. De såg ju att det här kunde gå. För Spanien så gick det ännu värre. Florida och med norkar överlämnades visserligen av britterna till spanjorerna men de spanska kolonisterna i Latinamerika de lärde sig ju också att en revolution mot moderlandet var fullt möjlig att genomföra. Och i början av 1800-talet reste de sig och krävde självständighet vilket blev början till slutet för det spanska kolonialväldet i Amerika. 55:01 Så det här fick ju väldigt långtgående konsekvenser. 55:04 Ja, man hade kanske inte behövt hjälpa de där jobbiga kolonisterna så mycket. Ja, nu hade man ju gjort det. En eller annan fick nog några tankeställare. 55:13 Då undrar man ju hur gick det för kolonisterna? Nu står vi här med det här nya landet. 55:18 Vad gör man? Ja, de har jätteproblem i början. Det är ju inte de som har vunnit kriget egentligen. De vann det tack vare alla världens övriga flottor. De fick mycket hjälp och de har ingen på organisation. Deras ekonomi är kraschad på grund av kaos. De har ingen hjälp till centralmakt. Tvärtom, de har ju fristående från varandra- De måste hitta på ett nytt politiskt system från grunden. De behöver uppfinna en byråkrati, ett domstolsväsen, lagstiftade institutioner. Allt sånt där som behövs för att en stat ska fungera. Och där håller man på och gräller om i flera år, för man är väldigt oeniga. 55:52 Till slut... 55:54 Fyra, fem år senare, 1787, kommer man fram till en konstitution som ska reglera styrelsen. Den har man sett ändrat på många gånger med nya tillägg och moderniserat den. De som sitter och filar ihop de här deklarationerna, Declaration of Independence och sen de här i konstitutionen, de brukar man kalla för The Founding Fathers, grundlagsfäderna. 56:24 Det är sådana som Washington, Adams, Jefferson, Benjamin Franklin. Och de måste ju utgå från någonting. Och då tar de det som är på modet i statsvetenskapliga diskussioner i Europa. Många har ju pluggat där. Montesquieu's maktfördelingslärare inte minst. Den är desto perfekt om man är oenig. För då kan man ju splittra upp makten på olika delar så blir alla lite nöjda i alla fall. Ingen institution skulle ha all makt. En val president, han får leda landet och ha verkställande makt. 56:55 Men inte sitta på livstid utan han får bli omröstad vårt fjärde år. Washington blev första president förstås för han hade ju trots allt fått vinda och han var bra på det. Men han får inte stifta lagar, det får han absolut inte göra för då blir han en väldig diktator. Lagstiftningen får kongressen ta hand om och den delar man för säkerhets skull upp i två kamrar, senaten och representanthuset. Vars medel man väljs på olika sätt. Och sen all den dömande makten, den får USAs högsta domstol ta hand om. Och den gjorde man väldigt mäktig. 57:27 Den kunde köra över lagar som den är så ogiltiga, oavsett vad presidenten och kongressen anser. Och så är det ju fortfarande. Trump får inte som han vill om HD går emot honom. 57:37 Nej, så det här är ju ett ganska robust system. Det är svårt att ge sig på det ändå. 57:43 Under denna överbyggnad av byråkrati så fick delstaterna, ursprungligen var det de före detta brittiska kolonierna, idag är de 50 stycken. De fick ett mycket stort självbestämmande. De hade visserligen gemensam valuta, försvars- och utrikespolitik, men de stiftade egna lagar och hade egna politiska institutioner under ledning av en vald guvernör. Så är det ju fortfarande. 58:12 Den kända amerikanska nationsflaggan, den var också gemensam, men varje stat fick dessutom en egen flagga. Man hade egna valspråk och egna symboler och mycket av det här har levt kvar in i vår tid. Det är ju uppenbart när man reser i USA, alltså du reser mellan delstater och det är stor skillnad mellan de här platserna. 58:32 Och det här var inget helt lyckatsystem. Det var alltså en kompromiss. Många ville att delstaterna skulle bli ännu mer självständiga. Och det här är ett jättegräl som håller på i decennier. Och då såg man ett frö till framtida katastrofer. Det finns politiker som tycker att... Att centralregeringen ska kunna köra över och bestämma över delstaterna. Andra säger att delstaterna ska kunna stoppa lagar som man inte gillar och så vidare. Och det här som de flesta av våra lyssnare vet, det är så frön som så småningom leder fram till ett rent blodigt inbördeskrig. 59:02 Amerikansk inbördeskrig på 1860-talet. Men det får vi återvända till i en annan poddavsnitt. 59:08 Ja, och det kommer vi naturligtvis att göra. 59:11 Så det var det om detta. Nu har vi grundat USA här och världen blir aldrig sig lik. Tack för att ni lyssnade på oss och så hörs vi förhoppningsvis snart igen. Hej då! 59:41 Varför bryts Europas fred gång på gång? I sin nya bok Den förlorade freden skildrar Wilhelma Grell hur Europas otaliga försök att skapa en bestående fredsordning har misslyckats. Från första världskriget och fram till idag kommer Europa någonsin nå en långvarig fred. Boken är utgiven av historiska media. Ljudboken finns tillgänglig hos din streamingtjänst. Beställ den fysiska boken på historiskamedia.se eller köp den i en bokhandel nära dig.